Kinesiska år
Kinesiskt nyår har ganska annorlunda betydelse för kineserna än vad det har för västerlänningar. När det kinesiska året börjar anser man att alla har blivit ett år äldre. Det är lite som om de har en helhetssyn på år och människor – alla påverkas av årets energier på något sätt men de som föds under året påverkas extra starkt och bär med sig detta inflytande för resten av sina liv.
Den kinesiska årscykeln består av 12 år och till vart och ett av dem är ett djur knutet:
Råttans år, Oxens år, Tigerns år, Kaninens år, Drakens år, Ormens år, Hästens år, Getens år, Apans år, Tuppens år, Hundens år och Grisens år.
Kinesiska år styrs av månens rörelser och börjar inte den första januari som det gör i väst. Året börjar i stället någon gång mellan januari och februari och detta är olika från år till år, så det finns inget speciellt datum då året alltid tar slut. Nyåret infaller alltid vid andra nymånen efter vintersolståndet. Högtiden slutar 15 dagar senare, vid fullmånen. Så ett kinesiskt nyår firas inte bara en dag utan 15 dagar.
En hel kinesisk årscykel tar hela 60 år. Det är för att varje år, förutom att det tillhör ett djur även symboliseras av ett element. Elementet hänger kvar i två år i rad. Det finns fem element (jord, vatten, eld, trä och metall) och 12 djur (12 x 5 = 60). Cykeln börjar med Råtta och Trä och slutar med Gris och Metall. För att släppa lös energierna av varje specifikt år kan man smycka sitt hem med bilder och saker med det djuret.
När kineserna firar nytt år används mycket färger och fyrverkerier. Legenden säger att man genom detta skrämmer iväg det farliga monstret Nian som kommer tillbaka varje år för att sätta skräck i människorna.
|
|
